Formex fair fall 2013.

Formex fair, Älvsjö fall 2013. Retro look in natural materials. Bed linen from Marks Pelle Vävare Sweden.

Hallo gó vänner,
Jag har precis avslutat en vecka på Formexmässan i Älvsjö, Stockholm. Årets höstmässa bjöd inte på några banbrytande nya trender.
Retro och vintage fortsätter att breda ut sig. Stil och trendföreläsarna talade om fortsatt miljötänk och återbruk.
Bra.
Med tanke på att vi har brist på vissa råvaror i värden, som bland annat lin, bomull och metaller. Vi måste alla tänka utanför vår egna lilla trygga box. Inför årets mässa hade jag hopas på fler nya innovativa formtrender och uppfinningar som förbättrar produkten och sparar på naturens resurser. Men det kanske är på gång? Nästa år?

Vintage interior: Olsson & Jensen Sweden.

Många företag har annammat vintage och återbruk i sina produkter, vilket är bra. Frågan är: Hur många av dessa som verkligen använder sig av återbruksmaterial och hur många som producerar nytt som ser gammalt och slitet ut redan från början?
Det är som slitna jeans, förr slet vi in dem själva, och de blev naturligt nötta av tidens tand. I dag köper vi nya jeans, som redan är inslitna och trasiga till hutlöst höga priser. Det är samma sak med mattor, accenter och möbler. Originalen är gamla och slitna, men får nytt liv genom 'lappa och laga' principen. Men med stigande populäritet kopieras dessa produkter av lågprisföretag och småföretag, som i dag producerar nya produkter som patineras och får en sliten och antik look. Hm...
Vart tog vårt ansvar och vårt miljötänk vägen?

Vi får hoppas att fler företag vaknar upp, och inser att de är en viktig del i vår globala framtid.

Pia en gnällig globetrotter som för dagen är lite extra gnällig, kanske för att sommaren är på väg att ta slut.

ps. Ett boktips: "Inferno" av Dan Brown. Intressant läsning med en spännande vinkel på ett globalt problem. ds.

Vill du läsa fler blogginlägg av mig klicka då på 'Bloggarkiv' och 'Äldre inlägg'.

Hubot in the neighbor's garden

We have a hubot in the neighbor's garden. I think I will call him Arne.

Hej Gó vänner, våren kom till slut med stormsteg och vi fick hägg och syren blommande på en och samma gång.
Tots att allt prunkade loss samtidigt, så är skönt med värme, sol och frodig grönska efter en lång och tröstlös vinter.
Nu är det ju ett problem med allt som växer mer än det behöver, om man så säger. Allt behöver ju inte prunka för glatta livet, såsom nässlor, tistlar, gräs och maskrosor. MEN SÅ ÄR NU LIVET. Allt det vi inte vill ha i överflöd får vi just i överflöd. Vår granne har funnit bot på i vart fall ett av överflöden. Han har skaffat en självgående robotgräsklippare. Själv kallar jag den för en hubot, eftersom den är ute i ur och skur sju dagar i veckan och klipper gräset millimeterkort, som huvudet på en skinhead. Eftersom jag arbetar hemifrån och vid fint väder brukar inta min lunch ute så får jag numera alltid sällskap. Grannens hubot som jag döpt till Arne är ute och klipper gräset naggande kort medans jag äter min lunch. Han knirrar och knakar när han kör på en trädstam eller rot i marken. Första gången blev jag rädd och trodde han skulle gå sönder. Men numera är det ett bekant ljud som får mig att småle, när jag ser hur Arne backar sig ur något trixigt läge.
Frågan är om jag kan få över Arne på min sida, bara lite och nagga av lite maskrosor och annat smått och gott ogräs.
Går det att manipulera huboten utan att behöva flytta på nergrävda kablar eller utöva annan brottslig verksamhet?

Tills dess får jag fortsätta ha mitt lunchsällskap på andra sidan tomtgränsen.
Pia, en globetrotter som just nu förbereder allt inför kommande utställning på Annexet i Mölle och Formexmässan i augusti.


ps. Vill du läsa fler blogginlägg av mig klicka då på 'Äldre inlägg' och 'Bloggarkiv'ds.

A view from Formex Stockholm fair.

Stanna upp och titta en gång till. Visst ser det ut som att några personer precis har lämnat rummet för att strax komma tillbaka. Vilken teaterscen eller vy ur livet är den hämtad i från? Nej faktiskt ingen, det här är en illusion. Ett fruset ögonblick, som hade kunnat vara hämtad ur en miljö från tiden kring förra sekelskiftet. Formgivaren Synnöve Mork, har för Formex höstmässa skapat fem rumsligheter i entréhallen. Rum som går under namnet:'Rum, ram, rim och reson'. En spännande ordlek att smaka på och reflektera över.

Hej Gó vänner, jag är tillbaka efter en knapp vecka i Stockholm och ett besök på Stockholmsmässan Formex i Älvsjö. Den här höstmässan skiljer sig inte så markant från förra årets höstmässa. Inget revolutionerande har hänt på designfronten. Dock finns det guldkorn som kan vara svåra att hitta och se i det massiva utbudet av prylar som ständigt pumpas fram. Tyvärr är det kopiorna som ploppar upp som svampar ur jorden som tar udden av orginalen och får dem att blekna i bruset. De får mässan att kännas likriktad. I år har Formexmässan dessutom duttat och spritt ut tomtar och julpryttlar i alla tre besökshallarna, vilket gör det svårt att hoppa över dem hur gärna man (läs jag) än skulle vilja. Kanske det är ett önskemål från mässbesökarna? Men jag tvivlar på det. Det är troligtvis tvärtom; ett sätt att tvinga på oss traditionella tomtar och julprylar så att vi inte ska kunna undvika dem. Okej, jag hör nu vilda protester i etern. Men jag tycker att man ska kunna få välja bort den delen av mässan man är ointresserad av och i år gick det inte.
Därför var det en så befriande känsla att mötas av Synnöve Morks fem rumsligheter i entréhallen. Här har Synnöve Mork sammanställt de bästa produkterna i design och form och satt dem i ett sammanhang som gett dem liv. Var för sig säger de inte så mycket mer än att de kan vara finurliga, retro, roliga eller vackra i sitt formspråk, men tillsammans som här i en scenografi skapar de känslor. Det blir så mycket mer än bara koordinerade 'podier', så som vi är vana att se stylade interiörer i inredningstidningar och på mässytor.

'Rum, ram, rim och reson' Synnöve Mork gör tvärt om; istället för att arrangera och styla skapar hon scenografier och ger rummen en själ. Det går nästan att höra dialogen som hänger sig kvar i luften efter att personerna har lämnat sovrummet och gått ut i köket för att äta frukost. Ops! se där, här skenar min fantasi iväg med vad som händer i rummet. Men är det inte det som är meningen? Att få oss att tänka till.

Synnöves trädgårdsrum ger en förnimmelse av blomdoft och fågelkvitter. Ett grönt rum, en oas att bara vilja vara i.
En annan fantastisk grön oas för kontemplation och att inspireras av; är den här prunkande balkongen på ett av Stockholms tak. Här samsas prunkande sensommarblomster med örtkryddor och grönsaker. Här vill man (läs jag) bara vara i och njuta.

Så gó vänner passa på att njuta av sensommarens sista värmande solstrålar. Njut med en koppa kaffe eller en kopp te innan dagen sätter igång med alla måsten och göranden. Ta dig tid att sitta ner och se kvällsolen gå ner över staden eller landet. Stanna upp och var en del av nuet. Det här är livskvalitet som vi måste ta oss tid till och unna oss. Vi har en lång mörk och kall vinter framför oss.
Pia en globetrotter som kan njuta av sol och värme men kyla... Brrr!!!