söndag 14 augusti 2011

A saluki take his place.

Let's call him Barney. He is a saluki and a diva who takes place.
" A diva, I? You must be kidding me."

Hej Go`vänner, vi har nu varit hundvakt i fem dygn till goda vänner som är på semester. Hund och hund förresten. Det är en SALUKI, en arabisk vinthund med anrika anor. Rasen lär vara en av världens äldsta nu levande hundras och har funnit i cirka 7000 år och det är nog det som gör att den är så speciell och att den känner och uppför sig lite förmer än andra hundraser. Och visst, med all rätt. Saluki är en jakthund och har behandlats mer som en värdefull juvel av sina arabiska ägare än som en "simpel" hund så är det klart att den tycker sig vara något utöver det vanliga.
Maken och jag är båda uppvuxna med hundar och haft hund i större delen av våra liv. Vi har haft allt från pudlar, schäfrar till golden retriever. Alla raser har haft sina specifika egenheter och egenskaper, men ingen av dessa raser har försökt sätta oss på plats eller få oss att ge vika för deras egna impulser och ingivelser.
Dottern var hemma på besök och satt i fåtöljen och sappade framför Tv:n. Barney ställde sig mitt framför henne och skällde. Hon försökte på alla vis få honom att sluta skälla. Hon försökte prata lugnande till honom, klia honom bakom öronen - ha, försök det med en saluki. En saluki, låter sig inte klias eller gullas med om den inte själv bestämmer det. Vill den bli kliad, puffar den på dig med nosen, uppfodrande: Klia nu då! Jag står ju här! Först när dottern reste sig upp ur fåtöljen för att gå ut i köket slutade Barney att skälla och hoppade upp i fåtöljen och tog den i besittning. När dottern kom tillbaka för att sätta sig i fåtöljen igen vägrade Barney att flytta på sig. Fåtöljen var hans nu. Basta!
As a diva knows Barney his rights and takes the possession of the couch.

Klockan nolltvå och nollfem på morgonen lyckades Barney skälla upp oss så pass att vi sömniga och i pyjamas stapplade ut för en extra tidig morgonrunda. Kissnödig, han? Nja, han ville bara jaga lite kaniner och grannens katter. Missade vi hans skällande mitt i natten, ja det hände faktiskt en gång då vi sov med öronproppar, markerade han glatt revir i makens arbetsrum. Så vad göra? Det var bara att ta den morgontidiga rundan i ottan och tänka; ja,ja han är ju en saluki, en diva med anor.
Pia en globetrotters klagan över divor, som trots det gillar hundar.
ps. Gick vi aldrig ut och rastade Barney dagtid kanske ni undrar efter att ha läst detta. Jodå vi gick en morgonrunda på ca 30 minuter, en luchrunda på ca 60 minuter, en eftermiddagsrunda på ca 90 minuter och en kvällsrunda på ca 20 minuter. Vi har haft semester den här veckan så vi har haft tid ds.

2 kommentarer:

Acki sa...

Fantastisk roande läsning! Hoppas att ni får sova nu.//a

Acki sa...

Fantastiskt rolig läsning och fina bilder!
Hoppas att ni får sova nu.//A