Statues and temples in colour.

Athenas tempel at Egina island. Did you know that all marble temples and statues was painted in bright colours from the begining? At the Acropolis museum you can see how it looked.

Måndag 14 nov. 2011.
Hej Gó vänner, glömde ju tala om att både tempel och marmorstatyer var målade i skarpa färger under antiken. Statyerna var då målade precis som vi i modern tid färglägger pappersdockor. Idag är vi så vana vid de urblekta och numera vita marmorstayerna att det kan vara svårt att ta till sig att de en gång varit färglagda. Det är minst sagt imponerande att de under antiken var så djärva och färgstarka. Vem vågar sig på att måla statyer av marmor idag?

Hej Gó vänner, visserligen har jag landat tillbaka i svensk novemberkyla efter en skön vecka i Aten och ett par dagar på ön Egina. Vädret under veckan har varit solig och helt okej varmt för att vara i november månad. Tempen låg på mellan plus 19 och 23 grader. Trots att jag nu är i Sverige måste jag ändå blogga om Pallas Athena. Kvinnan som fick templet Parthenon uppbyggd på klippan Acropolis för sina heroiska insattser för sitt land. Templet Parthenon byggdes till hennes ära mellan åren 447 f.Kr. och 433 f.Kr. En hyllning till Pallas Athena för att hon skyddade staden Aten och Grekland under de persiska krigen. Templet bevarades intakt i närmare tusen år. Under 400-talet e.Kr. plundrades dock templet på den 13 meter höga stayn av Pallas Athens som tronat fram till dess i templets mitt. Efter det har det tyvärr bara gått utför för tempelbyggnaderna på Acropolis. Det är inte enbart luftföroreningarna som anfrätt marmorbyggnaderna. Innan modernismens miljöutsläpp har templena plundrats på statyer och ornamentik och delvis bombas sönder och samman i sekler av krig och krigsplundrare. Idag återfinns flera av Parthenons statyer på British museum. Borde de inte lämna tillbaka konstskatterna kan man tycka. Jo visst, men då sätter det så klart press på alla andra länders museér som är fulla av allehanda krigsbyten. Det skulle bli ganska tomt på våra museér om vi i väst lämnade tillbaka allt som erövrats genom krig och kollonialiseringar. Men visst väcker det en tanke.

Acropolismuseét blev klart 2009 och ligger mittemot Acropolisklippan med ustikt över renoveringen av templet Parthenon. Bäst ustikt får du från takcafeét som har bra mat och kaffe.
Det kostar 5 euro att gå in på museét och då ingår även en filmvisning på engelska och grekiska. Filmen är väl värd att se. Den ger en bra inblick i hur templet Parthenon har sett ut och hur det har plundrarts och byggts om och bytt religös skepnad genom seklerna. En häftig effekt som genomsyrar större delar av museéts är dess glasgolv. Här kan du rakt under dig se utgrävningarna som pågår under själva museibyggnaden.
Fredagar har museét öppet till 22.00 och restaurangen är öppen till 24.00. Kvällstid är även utgrävningarna under museét upplysta liksom Parthenon. Bara det är värt ett besök.

Entrén till Acropolismuseét bjuder besökarna på fornlämningar från antikens Aten. Här kan du se hur de byggde vattensystem och husgrunder långt före Kristus.

Pia en globetrotter som imponeras av antiken byggteknik, som långt överträffar dagens modulhusbyggande.
Ps. Mer om ön Egina kommer i nästa blogg. Vill du läsa fler blogginlägg av mig klicka då på 'Äldre inlägg' och 'Bloggarkiv'. ds

From old shoes and champagne to black out.

Sundays in Athens is the flea market behind the Gazi area worth a visit. Here you can find everything from shoes, belts, old furniture to 'champange'. They whanted 10 euro for the big 'champagne' bottle. After a times bargaining we got it down to 8 euro. Did we buy it? No, we did not dare.

Hej Gó vänner, Söndagar är loppisdag i Aten. Vill du göra fynd ska du vara på plats tidigt. Det är grymt poppulärt och loppisspekulanterna är många. Redan vid tiotiden är det fullt med folk och man får 'köa' sig fram längsmed gångarna i parken.

Här hittar du allt från mer eller mindre antika speglar, kristallampor, trådrullar och hårnålar, kläder till randiga sockar. Priset ligger från 1 euro och uppåt.

Vägg i vägg med loppismarknaden ligger Gazi. Det var fram till 1984 Atens gasverk. Gasverket flyttade då ut ur centrum och stod sedan tomt fram till 2003. Byggnaderna gjordes då om till utställningshallar för musik, och konst. Restauranger och barer och tillkommit och området är nu ett hippt inneställe. När jag var där i onsdagskväll i förra veckan invigdes en internationell fotoutställning med bland annat ett brett utbud av svenska fotografer. Invigningstalaren för den svenska avdelningen, var nog den mest pinsamma jag sett och lyssnat på. Han måste ha vaknat med en black out den dagen. Han läste innantill ur sina A4 ark och stakade sig genom de nedskrivna raderna. Att en föreläsare kan ha dåligt uttal i engelska kan jag ha ett visst överseende med, men att personen i fråga är ointresserad och inte har koll på vad han ska säga och tar upp mobilen och läser av den lite då och då under den timme som han håller föredraget, kan inte ursäktas på något vis. Det är bara nonchalant och oacceptabelt. Hörsalen var dessutom rätt välfylld med fotoentusiaster som avsatt sin privata tid för att få en inblick i svensk fotokonst. Jag gissar att de förväntat sig en någotsånär sammanhängande information om fotograferna och deras bilder och på ett språk med ett innehåll som de kunde förstå. Jag skämdes över att jag var svensk, just dår och då.

Gazi, en av de stora utställningshallarna i Atens före detta gasverk. Här fyllt av internationella fotografers fotokonst. Utställningen är onekligen värt ett besök.

Pia en klagande globetrotter som önskar att folk som åtar sig en uppgift genomför den i vart fall med entusiasm och känsla.

ps. Vill du läsa mer blogginlägg av mig klicka då in dig på 'Äldre inlägg' och 'Bloggarkiv'. ds.